Mer om Toyama Sunrise
Hittade en rätt intressant historia om Toyama, området där hotellet ligger. Tydligen ska den japanska militären ha utfört experiment på krigsfångar här under andra världskriget. Spooky...
Men det var bara en liten anekdot. Mer av betydelse är att jag har hittat en karta och beskrivning av hur man enklast tar sig till och från hotellet (egentligen "Shinjuku-ku Welfare Center", men hotellet ligger precis under i vad jag tror faktiskt är samma byggnad). Det finns två tunnelbanestationer tillhörande olika linjer och en busskur på gångavstånd. Skönt.
Hotell
När man pratar om hotell i Japan kommer ofta klassiska ryokan eller spejsade kapselhotell på tal. Visst skulle det vara kul att testa att bo så, men av uppenbara skäl är de inga alternativ för mig. Som tur är finns det många handikappanpassade hotell (se lista här).
Jag kommer nog bo på Toyama Sunrise. De är hyfsat billiga, ligger centralt i stadsdelen Shinjuku-ku och har fått bra betyg (se fjärde stycken nerifrån). Då de har ett samarbete med The Japanese Society for Rehabilitation of the Disabled tror jag att det kommer fungera bra att bo där.
Watashi wa Richard
Jag heter då Richard, är 22 år och bor i Täby. Som tidigare nämnt har jag en muskelsjukdom, närmare bestämt Duchennes muskeldytrofi (DMD). För den nyfikne finns mer information om sjukdomen här och här. Kortfattat kan man säga att jag förlorar min muskelkraft sakta men säkert. Jag har suttit i rullstol sedan nio års ålder. Numera behöver jag hjälp av mina assistenter för det mesta.
Mitt största intresse är allt som har med Japan att göra. Maten, kulturen, historian, mytologin, alla udda fenomen som härstammar därifrån... Det är lite svårt att sätta fingret på vad som är så speciellt, jag bara älskar det.
Jag började läsa japanska under gymnasiet och fortsatte att läsa på Stockholms universitet. Tyvärr blev jag tvungen att hoppa av efter en termin, men jag har tänkt fortsätta nästa år. Förhoppningsvis hjälper den här resan mig att komma över lite av ringrostigheten.
Nihon e iku?
För det är precis det som jag ska göra.
Hur det är speciellt, det kan man ju undra. Det jag tror kan vara intressant är att det inte är ofta som personer i min sits (ursäkta ordvitsen) beger sig till andra sidan jordklotet. Jo, för det är så att jag har en muskelsjukdom som gör att jag sitter i rullstol och är i behov av personliga assistenter dygnet runt. Då är det inte bara att ta första bästa sista-minuten-flyg.
Syftet med den här bloggen är alltså att berätta om allt jobb och planerande som föregår resan. Kanske informationen kan komma till praktiskt nytta för eller inspirera andra med funktionsnedsättning som drömmer om att åka utomlands.
